Var går gränsen - lantmätaren vet
Publicerad 2022-06-03
Häromkvällen samlades ett antal ägare av skogsfastigheter till en träff
i Järbo Folkets Hus för att få information om ett långvarigt och omfattande arbete
med inmätning av fastighetsgränser i ett område norr och väster om Järbo.
Projektet har pågått i fyra och ett halvt år, men har inte gjort så stort väsen av
sig för allmänheten. Nu var det dags för en slutredovisning och sammanfattning av
arbetet. Det är ett jobb som innebär avancerad teknik och praktiskt arbetet ute i fält.
Det här arbetet har drivits som ett projekt i samarbete mellan Lantmäteriet i Sandviken,
Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Leader (Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling).
Omkring 21 000 hektar med cirka 3 700 gränsmarkeringar
Inventeringen har utförts av Skogsstyrelsen som haft ett antal arbetslag som gått igenom
terrängen och markerat hittade gränsmarkeringar som senare har mäts in med precisionsgps
med en noggrannhet på 10-25 mm. Arbetslagen har utgjorts av flyktingar som kom till Sverige
under den stora vågen 2015. Det har också fungerat som ett integrationsprojekt.
Så här kan det se ut när det finns ett tydligt gränsröse
Varför gör man detta jobb?
Syftet är att förbättra den digitala registerkartan för skogsfastigheter, alltså att få en
korrekt dokumentation till nytta för fastighetsägare och samhället
Varför är kartan fel?
Kartor från nutida lantmäteriförrättningar är baserade på noggranna mätningar, oftast med
GPS-teknik. Många fastighetsgränser i skogsmark är tillkomna vid Laga skifte för kanske
150 år sedan. Kartor från dessa har tidigare blivit inpassade och digitaliserade i nuvarande
kartsystem utan inmätningar som grund. De gamla kartorna kan ha både skalfel och vinkelfel.
Det är en stor anledning till att kvaliteten på den digitala registerkartan behöver förbättras
med hjälp av inmätning av gränsmarkeringar. Enligt jordabalken är det gränsmarkeringarna på
och i mark som gäller i första hand. Är markeringarna borta så är det de gamla kartorna med
sina brister som gäller. Så rådet fastighetsägarna fick med sig var att de ska vara rädda om
och märka upp sina råstenar samt sköta om rågångarna.
Nu gör man en inmätning av de gränsmarkeringar som finns i terrängen och resultatet
av arbetet är alltså att man får kartor över ägorna som stämmer med verkligheten. Det
minskar tänkbara konflikter och fel vid avverkning av skog, köp och försäljning av
fastigheter liksom vid byggande av vägar och anläggningar.
Att nuvarande kartor visar fel har konstaterats vid flera tillfällen. Det kan röra sig
om upp till 20 m. Det har naturligtvis betydelse när många skiften kan vara så smala som 17 m.
Det återstår en del arbete innan alla data förts in på kartorna men sen kan man säga att
uppgifterna är "huggna i sten". Det verkade de flesta på mötet vara nöjda med.
Bilder: Kart- och lantmäterienheten, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (VGS)
Samråd om översiktsplanen
Publicerad 2018-02-06
I kväll hade Sandvikens kommun bjudit in till ett öppet samrådsmöte
i Järbo bibliotek om det förslag till översiktsplan som nyligen presenterats.
Här hade samlats ett 15-tal personer som var mycket intresserade.
En översiktsplan är en politisk viljeinriktning som är vägledande men
inte bindande för kommunens utveckling vad gäller mark- och vattenanvändning,
för infrastruktur och bebyggelse. Därför är det viktigt att behålla det
övergripande perspektivet.
Kommunens representanter som arbetat fram förslaget presenterade helt
kort det av de nästan 200 sidorna som berör Järbo och Kungsberg.
Det kom många synpunkter från deltagarna i mötet. För den som vill går
det bra att lämna dessa skriftligt senast sista mars. Men redan här vid
mötet ville flera lätta sitt hjärta. Framför allt gällde det var och
vad man borde bygga. Här visar inte förslaget på några innovationer.
Huvudsakligen visas de områden som redan har fastställda byggnadsplaner
och som faktiskt funnits med i 30 år!
Det hettade till lite när utbyggnaden i Kungsberget kom på tal. Vissa menar
att Branäs kör över lokala intressen.
En enhällig åsikt om planen var att byggandet framöver måste ske mera
centralt i samhället för att passa den ökande äldre delen av befolkningen.
På bilden ovan syns från vänster Ylva Andersson (miljöinspektör), Hanna
Gustafsson (trafikingenjör) Joel Eklund (planarkitekt) och Raul Johnson
(projektledare).
Sådana här möten kommer att hållas på flera orter i kommunen.
Sandvikens hemsida för översiktsplanen
Redigerad 2018-02-10
Löften om trygghet
Publicerad 2018-02-04
Under oktober månad höll Sandvikens kommun ett antal möten där vi
medborgare fick tycka till om "trygghet" i samhället. Länk till det
reportaget nedan.
I dagarna har svaret publicerats på kommunens webbplats i form av vad
man kallar "Medborgarlöften 2018-2019". Mellan kommunen och Polisen
har ett dokument upprättats som i stort sett går ut på att vidta
ett antal åtgärder vad gäller trafik, offentlig belysning och polisens
och väktares synlighet och närvaro. Följ länken nedan och läs själva.
Vad är en översiktsplan?
Publicerad 2017-12-19
Mitt i värsta julbrådskan damp det ner ett stort dokument i mejlboxen - Översiktsplan
för Sandvikens Kommun 2030. Den är utsänd för samråd till ett stort antal myndigheter, företag,
organisationer och föreningar.
Planen är ännu så länge ett förslag som kommer diskuteras vid aktiviteter och samrådsmöten
under cirka tre månader. Den ställs också ut, bl.a. i Järbo Bibliotek till och med vecka 13.
Du kan också som enskild person skriva och tycka till om det som står i dokumentet.
Det här är en ganska så grov plan för hur samhällsbyggandet ska kunna ske under
de närmaste 12-13 åren med visioner om ytterligare 20 år framåt. Samtidigt ska
kultur- och naturvärden tas till vara och resultera i ett hållbart samhälle.
En översiktsplan är vägledande men inte bindande för den områdes- och detaljplanering
som sen ska ske innan det är dags för bygglov, miljöprövning m.m. som ska ske innan
varje fysisk förändring.
Den senaste fastställda översiktsplanen som gäller för Järbo är från 1991, ja,
faktiskt 27 år sedan! Om man vill vara kritisk mot den nya planen är det att så
lite har ändrats jämfört med tidigare, som inte var ändrad jämfört med föregående
plan från 1978. Dock har det tillkommit att "mark ska reserveras för gång- och
cykelväg Järbo-Jäderfors" (och vidare mot Sandviken).
Arbetet med översiktsplanen har varit starkt kritiserat just på grund av att det
har blivit föresenat. Redan 2014 skrev Arbetarbladet en artikel med rubriken
"Olaglig plan får styra utvecklingen".
Hela dokumentet är på 200 sidor, men du kan nöja dig med ett 6-sidigt urval för
Järbo. Kungsberget har fått egna sidor. Och sen finns det 44 sidor
miljökonsekvensbeskrivning.
Sandvikens hemsida för översiktsplanen
Ortsanalys för Järbo
Redigerad 2017-12-23
Dialog i Järbo
Publicerad 2017-10-09
Sandvikens kommun genomför nu ett antal möten i olika kommundelar
där man vill lyssna på medborgarnas åsikter i olika frågor. Nu är det fokus på belysning
och trafik. Det är nämligen dessa områden som har stor påverkan på upplevelse
av trygghet.
Från kommunen deltog på mötet i går i Järbo både politiker och tjänstemän för
att svara på frågor och informera om vad man gör.
Det var inte så många Järbobor som mött upp i Gullhedskolans matsal - kanske till en
del beroende på det ruskiga vädret men stämningen var positiv och många ämnen kom upp
som vi lite till mans har funderat på
Den första frågan som kom upp var den om passage över väg 542, alltså Kungsforsvägen.
Det är då skolbarnens säkra väg till skolan som man tänker på. Säkerhetschefen i kommunen,
Rolf Sundqvist påpekade att övergångsställen kan ge en falsk säkerhet. En tänkbar lösning
kan vara blinkande varningsljus och bättre belysning. Så har man löst det i Sandviken
vid Järbovägen.
Det är tyvärr så att inte alla bilister håller de hastighetsbegränsningar som står på
skyltarna. Till det bidrar att 30-gränsen är två perioder under dagen och dessutom
inte gäller sommartid. Det gör att bilister kan glömma att sänka farten. En del kanske
inte förstår skyltarnas innebörd.
En fråga gällde den lokala hastighetsplan som påbörjades för något år sen. Den frågan
fick inget svar, men Kerstin Almén lovade att återkomma om läget.
Vad gör ungdomen i Järbo? Här spelar Järbo IF en viktig roll, dels genom att man har
många i deltagare olika träningsgrupper dels numera även driver ungdomsgården. Frågan ställdes om
det skulle vara en bra idé att ta upp "vuxna på byn" igen? Jodå, det tycker nog de
flesta men kanske inte så många ställer upp när det kommer till genomförande.
Den så kallade buskörningen med EPA- och A-traktorer verkar inte just nu vara något
stort problem. Sen är det inte bara denna typ av fordon som bränner däck under höga
motorvrål - andra mer trimmade bilar dyker upp.
Men någon cykelväg till Sandviken blir det inte i närtid. Det är inte kommunen som
bestämmer om det.
På bilden:
Sittande: Kommissarie Måns Jennehag, Camilla Gilljam, Rolf Sundqvist. Stående: Kerstin
Almén (kommunalråd), Lena Åhman (Sandvikenhus).
Kommunens svar: Medborgarlöften
Redigerad 2018-02-04
Nya mottagningen invigd
Publicerad 2013-10-03
Det blev lite högtidligt när den nya mottagningen för trädgårdsavfall invigdes i början på oktober.
Här skålas (i Pommac!) för pilotprojektets framgång.
Sven-Erik Dahlöf var helt enligt programmet den förste officielle användaren av den mottagning av
trädgårdsavfall som öppnade i dag i Järbo.
Det har tagit en del tid att att komma ända hit, men Gästrike Återvinnare har varit lyhörda
till de lokala önskemålen.
De här är ett pilotprojekt och man kommer att följa upp hur det går. Det gäller att vi i
Järbo sköter detta bra så att vi kan få ha mottagningen kvar!
Trädgårdsavfall är alltså löv, kvistar, gräsklipp, grenar och buskar. Materialet går
sedan till kompostering och blir matjord. Jo, det låg en del äpplen här också. Men nog
finns väl bättre användning av dem?
Nu är det på gång!
Publicerad 2013-02-07, uppdaterad 2013-08-23
Vad händer här då? Jo, nu verkar det bli allvar av mottagningen för
trädgårdsavfall i Järbo. Intill Återvinningstationen har man fällt träden.
Nu väntar vi bara på våren och markarbetena.
Uppdaterat:
Senaste besked är dock att bygget blivit fördröjt av krav på bygglov
- och nu är vi snart inne i september...
Kyrkskolan och föreningarna
Publicerad 2012-11-11, uppdaterad 2012-11-17
Det var som väntat ett stort intresse för det möte som hölls 15 november. Ett 80-tal
personer mötte upp i Folkelts Hus för att få information från inbjudna representanter
från Sandvikens kommun. Många var helt klart missnöjda och kände sig överrumplade av
beslutet. Uppsägningstiden är kort och några nya lokaler har man inte kunnat hitta.
Naturligtvis är det pengarna som är problemet. Kommunen har lagt en budget och dragit
ner på Kultur- och fritidsförvaltningens anslag.
Nu har vi i Järbo fört fram våra åsikter och mötet kunde i alla fall avslutas med
ett löfte från politiker och förvaltning att försöka hitta lösningar. Kanske ett
alternativ är att vi köper Kyrkskolan och tar hand om den själva?
Bakgrunden är att de föreningar som har sina lokaler i Kyrkskolan blev uppsagda
i början av september . Tekniska kontoret hyr ut Kyrkskolan till Kultur- och
fritidsförvaltningen som i sin tur hyrt ut lokaler till föreningar med en kraftigt
subventionerad hyra.
Redigerad 2017-11-23
Kyrkskolan
Publicerad 2012-11-11 (bearbetad 2017-12-23)
Nu är beskedet definitivt att Kyrkskolan ska säljas. De som är hyresgäster i lokalerna har
- åtminstone i vissa fall - besittningsrätt, d.v.s. de har rätt att vara kvar även om huset
byter ägare. Sen är en annan sak att den nye hyresvärden har rätt att ändra hyrorna, vilket
kan skapa en ny situation.
Under det första halvåret 2013 har det rått oförändrade ekonomiska villkor för hyresgästerna,
vilket var ett resultat av stormötet i höstas. Om kommunen skulle behålla ägarskapet längre
kommer hyrorna att nära nog att trefaldigas. Det beror på att Tekniska kontoret helt tar över
och därmed den hyresrabatt som Kultur och fritid haft försvinner.
För många av föreningarna som har lokaler i Kyrkskolan skulle en sådan hyreshöjning vara
omöjlig att klara av i ett längre perspektiv. Kultur och fritid ger verksamhetsbidrag till
föreningar men endast om det gäller barn och ungdomar. Pensionärer göre sig icke besvär!
Och alla utom en av föreningarna vänder sig i huvudsak till vuxna.
Följande organisationer finns i lokalerna i dag:
ABF hyr lokaler för textil och träslöjd.
SPF har egna föreningslokaler och hyr del av träslöjden
JOK har egna föreningslokaler
Ytterbyns Motionsklubb har lokaler för gymnastik
Järbo Vävstugeförening (”Stinas Vävstuga”) har lokaler för vävning.
Det som händer den närmaste tiden är att kommunen kommer att lägga ut fastigheten till
försäljning.
Historik
Kyrkskolan stod klar hösten 1927. Arkitekt var Cyrillus Johansson som är känd för
flera byggnadsverk på olika håll i landet. Kyrkskolan bär hans särdrag som en renodlat
symmetrisk byggnad med svängt takfall i kinesisk stil. Ett mera känt verk av honom,
Värmlands Museum i Karlstad, är tydligt släkt. Bilden är från ett vykort som kanske
kan vara från 1950-talet.
Kyrkskolan i Järbo har som tur är inte utsatts för någon klåfingrig modernisering. Extriör
och interiör är intakt sedan huset bygdes. Det innebär tyvärr också att fönster och dörrar
är slitna och dragiga och uppvärmingssystemet omodernt. Mycket skulle behöva göras åt det
tekniska men byggnaden som sådan är värd att bevaras. Den är inte "K-märkt", vilket
nog många tycker att den borde vara.
Från 1969 koncentrerades all skolverksamhet till den nya Gullhedsskolan. Lokalerna i Kyrkskolan
har de senaste åren används som föreningslokaler.
Bilden är ett flygfoto som kan vara från 1947-48.
Huset byggdes med tre skolsalar, skolkök, utrymme för träslöjd, gymnastiksal och bad.
Pilotprojekt
Publicerad 2012-06-25, uppdaterat 2013-02-07
I ett mail berättar Mirja Törnqvist på Gästrike Återvinnare att
man inte har glömt bort oss, men tyvärr får vi nog vänta till hösten innan något
konkret händer med mottagning av trädgårdsavfall.
Planen är att man ska kunna ordna en plats intill återvinnings-stationen där vi
ska kunna tippa trädsgårdsavfallet oberoende av stationens öppettider.
Och nu lagom till jul kom ett positivt besked: det blir ett pilotprojekt
som startar våren 2013.
Nu i februari 2013 har arbeten med röjning startat.
Fortsättning följer
Publicerad 2012-04-11
Kan det bli förbättrade förhållanden för lämning av trädgårdsavfall
i Järbo? Vid det möte som miljögruppen i Järbo höll med Gästrike Återvinnare sent i höstas
lovade man att titta på vilka möjligheter som finns att lösa problemen.
Den 11 april samlades ett antal personer på plats i Järbo för att på plats diskutera
praktiska frågor. Resultatet blev att man tog med sig ett förslag hem som behöver studeras
vidare. Inte minst gäller det naturligtvis pengarna. Inga löften kan utfärdas, men det är
ju bra att dialogen fungerar.
Men vad tittar den sakkunniga delegationen på bilden på? Jo, det är den gamla grusgropen
som ligger bortom återvinnings-stationen och som under 40 år använts som tipp för trädgårdsavfall
och jordmassor. Som både Järbo och senare Sandvikens kommun använt flitigt.
Tyvärr kan man betrakta det som helt uteslutet att fortsätta med tippning där. Sådant räknas
som "deponi" och sådana råder Naturvårdsverket och en sträng lagstiftning över.
Vi hoppas på att "hemläxan" blir snabbt åtgärdad.
Möte med Gästrike Återvinnare
Publicerad 2011-12-01
Miljö-gruppen träffade den 30 november två representanter för Gästrike
Återvinnare (GÅ) om de frågor som berör deras ansvarsområde. Mötet hölls i positv anda och
vi fick bra gehör för våra behov.
Här några punkter i korthet som ni kan läsa mera om i mötesanteckningarna
- helgöppet vid återvinningen utreds
- liksom bättre mottagning av trädgårdsavfall
- du kan få lägre kostnader om du är aktiv
- GÅ ansvarar inte för förpackningar!
- Återbruk är en viktig fråga!
Och viktigast av allt: Det vilar inte något nedläggningshot över Järbo återvinningscentral.
Gästrike Återvinnare har en utmärkt hemsida där du kan finna viktig information.
Minnesanteckningar från möte 2011-11-30
Lokal utvecklingsplan
Publicerad 2011-10-01, uppdaterad 2013-10-19
2009 arbetade en grupp i Järbo fram en lokal utvecklingsplan.
Den har väl nästan legat i "malpåse" ett par år men i våras togs den omhand av
landsbygdsutvecklaren Kenneth Nyberg som kallade till ett möte i Järbo Folkets Hus
den 4 september 2011.
Där samlades ett antal personer som gärna ville fortsätta det påbörjade arbetet.
De olika områden som pekats ut i planen fick varsin arbetsgrupp som nu så smått
har jobbat vidare.
Järboborna har faktiskt redan börjat se resultatet av detta - den tidigare till
översvämning belamrade anslagstavlan vid ICA har rensats upp och ger nu plats för
nya aktuella anslag!
Arbetsgruppen för miljöfrågor har vidareutvecklat de önskemål som noterats i den
lokala utvecklingsplanen och skickat en lång lista till Sandvikens Bygg- och
miljöförvaltning.
Och det har redan kommit ett svar, nämligen att skrivelsen är mottagen och vederbörligen
registrerad med diarienummer BMN2011/66. Handläggare är Tommy Stenergard*,
miljö- och hälsoskyddsavdelningen.
Och ett svar har redan kommit. Tommy meddelar att Gästrike Återvinnare och kommunens
Tekniska enhet kommer att ta kontakt för fortsatt dialog om påtalade frågor.
Inspiration i Gävle
Gästrike Återvinnare hade för en tid sedan en Återvinningsmässa i Gävle där man visade
vad som går att göra genom återanvändning i stället för att bara slänga bort. Länk till
artikeln i GD till höger. Samma idé förs fram i Miljögruppens skrivelse.
Det lokala arbetet
Efter mötena under 2011 verkar mycket av energin ha försvunnit. Andra frågor har kommit
att dominera som föräljningen av Kyrkskolan.
Samarbetet med Gästrike Återvinnare har dock gått bra. Numera finns personer från Erik Edin
stiftelsen vid Återvinningsstationen för att ta vara på användbara saker och slutligen har
en mottagning för trädgårdsavfall öppnats.
Häng med
På jarbo.biz kommer vi naturligtvis att följa och redovisa vad som händer.
*) Ny handläggare sedan januari 2012 är Fredrik Hedlund.
Lokal utvecklingsplan - läs hela dokumentet
Skrivelse till Sandvikens Bygg- och Miljökontor angående återvinningsstationen m.m.
Tidningsartikel om Gästrike Återvinnares inspirationsmässa
Folkfest på återvinningsstationen (2011-10-23)
Redigerad 2017-12-24
